625 tecken lång. Taggar: Funktionsvariation/tillgänglighet, I vården och Negativ.
Jag har Aspergers och socialfobi, för det mesta är jag icke-verbal, vilket innebär att jag inte kommunicerar med ord utan via text eller på enklare teckenspråk. Det vet vården, men ändå händer det att med jämna mellanrum att de vägrar låta mig ha min kommunikativa stöd in på möten för de vill ju ”höra mig berätta”. Det resulterar i att jag blir helt slut i minst en vecka framåt. Jag skulle önska att vården hade mer kompetens om vad det innebär att fungera som jag gör. Jag vet att jag inte är ensam om det.
Tips!
- Tips till dig som arbetar inom vården: Lyssna på personen du träffar och utgå från vad den säger att den behöver, ta in och våga tänka om kring dina metoder. Utgå från varje individ, alla med t.ex. Aspergers fungerar inte likadant. Utgå från att alla fungerar olika och därför behöver det skapas flera olika möjligheter och alternativ.
- Tips till dig som känner igen dig i berättelsen: Vården är till för alla, du har alltid rätt till vård som passar dig.. Vården har enligt lag en skyldighet att låta dig hamna i en jämförbar situation med någon utan din normbrytande funktionsvariation. Vården är alltså skyldig att sätta in så kallade skäliga åtgärder. En skälig åtgärd, för att du ska hamna i en jämförbar situation med någon utan din normbrytande funktionsvariation, är att låta dig ha med dig ditt kommunikativa stöd in i rummet. Genom att neka dig det ger vården inte dig så kallade skäliga åtgärder och på så sätt diskrimineras du enligt diskrimineringslagens bestämmelser.
- Problem som detta i berättelsen eller liknande är institutionella problem och finns ofta på grund av rådande strukturer men det är ändå individer som det berör och det är vi som individer som har ansvar att göra skillnad. Oavsett om du jobbar inom vården eller någon annanstans: börja med dig själv, tänk efter vad du kan ändra i vardagliga sammanhang som gör så andra människor omkring dig mår bättre.