Gemenskap och självinsikt

19463 tecken lång. Taggar: Funktionsvariation/tillgänlighet, I kompisgänget, På internet och Positiv.

Jag har ett separatistiskt sammanhang för kvinnor och ickebinära med adhd. Det påverkar mig jättemycket. Det känns verkligen så härligt. Att ibland kunna inse liksom att ”Jaha är det typiskt för adhd!?”

Jag har ändå känt att jag har ganska bra koll på vad som är adhd-relaterat och inte redan innan men där kan man verkligen se att det är massor med tjejer/ickebinära som är precis som jag, och alla vi har adhd: då kanske den egenskapen är en adhd-grej? T.ex. att jag alltid hamnar i debatter på Facebook. Vi är tydligen jättemånga som gör det. Vi känner att ”Jag måste sätta ner foten, jag måste säga åt de här människorna att de har fel” och så lägger man liksom undan allting annat, man äter inte, man glömmer bort att man har planer med någon och så har man suttit där i 3,5 timme och debatterat. Det kändes som en väldigt specifik grej för mig bara men sen insåg jag att så många andra är exakt likadana.

Det var ändå lite kul. Det får mig att känna gemenskap. Att vi är den där truppen som inte ger oss i Facebook-diskussioner. Men sen får det mig att inse lite också att jag kanske inte gör det här med förnuft utan det kanske är mer på impuls. Jag kan vara ganska impulsiv. Och det här att glömma bort omvärlden, jag tänker då att jag får kanske begränsa mig lite. Jag kanske inte ska agera på alla impulser om att säga ifrån eller svara på kritik eller rädda världen. Jag måste äta först och kolla min kalender så jag inte råkar glömma bort något möte. Så det hjälpte mig att inte låta det bli ett så stort problem för mig när jag insåg att det kanske var på grund av adhd.