Jag är en transperson som inte kommit ut

1182 tecken lång. Taggar: Grupptryck, I kompisgänget, I skolan, Kön och jämställdhet, Könsidentitet/könsuttryck och På internet.

Jag är en transperson som inte kommit ut. Människor jag möter i vardagen kallar mig för hon även om mitt pronomen egentligen är hen. Samtidigt som det skadar mig så kan jag ju inte klandra dem eftersom människorna jag älskar och umgås med inte har en aning, jag har ju inte berättat något.

Men de som ofta skadar mig mest är faktiskt andra transpersoner. De transpersoner som pratar öppet om att de är trans. Många av dessa människor är duktiga på att använda sig av ”vi” och ”dom” i diskussioner. Och ofta hamnar jag i ”dom”-kategorin även fast jag är med i vi:et. De kan ju inte heller veta men det skadar mig lite extra när vi som är för lika rättigheter för alla är okänsligast när det kommer till respekt för det vi inte vet. Ofta får jag höra ”du som är cis kommer aldrig förstå hur det är” eller ”ni cispersoner…” och så vidare.

Tips!

  • Det är viktigt att komma ihåg att det går att vara förtryck och att förtrycka samtidigt. Till exempel går det att vara kvinna och utsättas för sexism samtidigt som en är cisperson och därmed kan upprätthålla transfoba strukturer.
  • Försök att alltid prata i termer för att vara så inkluderande som möjligt, genom att till exempel säga “de av oss som…” istället för “vi och dom”. Ex: “De av oss som utsätts för transfobi” eller “de av oss som upplever rasism” eller liknande. Försök att använda inkluderande uttryck i allt du gör; allt från vardagsspråk till mail och andra jobbsammanhang.
  • Försök att aldrig anta någons identitet enbart på grund av utseende, ha som vana att utgå från att du inte vet någonting om en ny person du möter och var konsekvens i hur du bemöter främlingar.
  • Till dig som känner igen dig i den här berättelsen: Du gör inte något fel genom att inte vara ute, ta din tid och kom ut när du känner att du kan.